Efter två dagar i skolbänken är jag nu klar med del 2 av 3 i kursen “Diplomerad Ekonomiassistent”. Ganska slut i huvudet men tycker att det gott väldigt bra.
I går kväll när jag satt i min ensamhet och åt tänkte jag på när jag var yngre och var lite oftare i den stora staden, och varför. Ja först var det ju när min gymnasiekompis Ebba jobbade i den Stora staden. Och sen var det ju när jag hälsade på Gunilla. Hon som var platschef i Livigno när jag var där på semester som jag året efter bilade ner till Livigno med och delade lägenhet med vintersäsongen 1991. Undra hur hon har det nu? Hittade henne på Facebook igårkväll och vi har redan hunnit skicka några meddelande till varandra.
Tänk, det är 20 år sedan, jag på vinst och förlust satte mig i en fullpackad Ford Fiesta av 1979 år modell, drog ner till Helsingborg där Gunilla kom med Stockholmståget. Sen pressade jag den stackars bilen ner till Livigno i Italien. Gud va mycket som hände den vintern, Niklas körde in i en lyktstolpe med min bil och i slutet av säsongen blev vi insnöade i St Caterina Valfurva….
I sommar ska Gunilla komma hem till Sverige i juli, hoppas jag kan få träffa henne då.
Sitter nu i hotellobbyn och tåget går om 1 timme. Hem till mina älsklingar – gud vad jag saknar dem!! Man kan tro att jag har varit borta längre än tre dagar….
